21 oktober 2016

Konsumentköplag och hästar, är det mer riskfyllt att sälja till konsument?

Ämnet borde ha varit uttömt för länge sedan, för det har skrivits spaltkilometer om de bekymmer som följer av att levande djur faller under samma lagstiftning avseende dolda fel som TV-apparater och andra, döda ting. Debatten i Sverige om undantag motsvarande andra europeiska länders lagstiftning har periodvis förts flitigt, men än så länge har det inte medfört några ändringar i lagstiftningen. Är då tillämpningen i praktiken lika hård som lagen uttrycker?

Låt oss inledningsvis belysa de bekymmer som många anser följer av lagen:
1. Näringsidkarbegreppet; vem bedriver näringsverksamhet i konsumentköplagens mening?
2. Lagen avser även privatperson som säljer sin häst genom förmedlingsuppdrag av näringsidkare.
3. Den omvända bevisbörda som följer sex månader efter köpet enligt konsumentköplagen.
4. Vad är ett väsentligt fel?
5. Hur ska en reklamation framföras?

Låt oss först förtydliga att näringsidkarbegreppet inom ramen för lagen inte alltid sammanfaller med det skatterättsliga begreppet; dvs. näringsidkare behöver enligt konsumentköplagen inte inneha F-skattsedel inom ramen för sin hästverksamhet. Detta har bland annat hovrätten över Skåne och Blekinge konstaterat i mål T 2325-09, där tvisten prövades enligt konsumentköplagen, trots att säljaren inte innehade F-skattsedel. Du kan alltså förmedla via, eller själv anses vara, näringsidkare utan att vara näringsidkare i skatterättslig mening.

Om förmedling

Den omständigheten att lagen även omfattar s.k. förmedlingsköp är för många känt sedan länge. Vad många däremot inte känner till är att förmedling inte nödvändigtvis behöver innebära att reklamerande part behöver, mot näringsidkarens nekande, styrka att förmedling har skett genom erläggande av provision. Vidare framgår det av lagen att reklamerande part kan vända sig till näringsidkaren med hela reklamationen, som i sin tur, i nästa led, får driva reklamationstalan mot den faktiske ägaren. Undantag om begränsningsvillkor finns och har förts med framgång inom bland annat byggentreprenadjuridik, men aldrig prövats av högre instans inom ramen för försäljning av lös egendom.

Den omvända bevisbördan

Enligt lagen presumeras en skada ha förelegat vid köptillfället om den visar sig inom sex månader från köpet. Det innebär att det är säljaren (eller näringsidkaren om reklamation riktas mot denne), som måste bevisa att felet inte förelegat vid tidpunkten för köp. I denna del intar ”hästjuridiken” en särställning i förhållande till många andra rättsområden, då det ofta blir sakkunnigas utlåtande som blir vägledande för prövningen i denna del. Tingsrätten tvingas ofta föra sannolikhetsresonemang baserat på sakkunnigutlåtanden, där parterna många gånger tävlar i antal intyg eller de intygandes kvalifikationer. Konkurrerande skador kan förekomma, varav en del dessutom bevisligen har uppkommit efter köp. Sammantaget gör detta tingsrättens bedömning av orsakssamband i förhållande till t.ex. radiologiska – och kliniska fynd, lika komplexa som en veterinärs. Vidare ska tilläggas att beviskravet i presumtionen enligt doktrin ska sättas relativt lågt.

Väsentligt fel och felpåföljderna

Käranden sätter ramen för processen genom stämningsansökan och tingsrätten kan inte gå utöver denna i sin materiella prövning av målet. Tingsrätten får alltså inte pröva andra felpåföljder. Här kan käranden framställa krav om omleverans, prisreduktion, avhjälpande och/eller hävning.

Även om tingsrätten, vid sin bedömning, kommer fram till att fel sannolikt har förelegat vid köp, ska i nästa led av prövningen en väsentlighetsbedömning av felet göras. Dvs. hur mycket nedsätter det köprättsliga felet (dvs det fel som sannolikt fanns vid tidpunkten för köp), hästens användbarhet för det med köpet tänkta ändamålet?

Oaktat om kärande part yrkar omleverans, prisavdrag, avhjälpande eller hävning, måste rätten i detta led pröva omfattningen av felet. Vid yrkande om prisavdrag ska storleken på prisavdraget anses skäligt i förhållande till omfattningen av felet. Vid hävning ska felet dessutom anses vara så omfattande att hästen anses nära nog helt defekt för dess ändamål. Vid omleverans sker prövningen på liknande sätt som vid hävning.

Skillnaden mellan hävning och omleverans är att käranden i fallet hävning, även kan kompenseras för sina kostnader för hästen. Man talar ofta om det negativa kontraktsintresset, en rättsregel som syftar till att sätta köparen av en defekt vara i samma ekonomiska situation som om de inte hade köpt hästen. Mot denna rättsregel står det s.k. kontrollansvaret. Dvs. om säljaren å sin sida kan styrka att det legat utom dennes kontroll att leverera en felfri vara, kan skadeståndet jämkas eller helt bortfalla.

Vid krav om avhjälpande ser prövningen något annorlunda ut. Finner tingsrätten i första ledet av sin prövning att fel förelegat vid tidpunkten för köpet och käranden yrkat avhjälpande av detsamma, borde rätten komma till slutsatsen att avhjälpande ska ske om det inte är proportionellt sett, för betungande för säljaren/näringsidkaren.

Erbjudande om avhjälpande kan även vid en rättslig prövning, förhindra framgång vid yrkande om hävning, i synnerhet om köparen har tackat nej till ett sådant erbjudande.

Om reklamation

Reklamation innebär att man påtalar ett fel på hästen och ska inte sammanblandas med felpåföljderna ovan. Reklamation sker på reklamerande parts risk, varför en skriftlig reklamation är att föredra framför en muntlig. En reklamation ska ställas till säljaren eller näringsidkaren inom skälig tid (enligt praxis ca 2 månader), från upptäckten av felet.

Tiden för reklamationen tar sin utgångspunkt i den del som avser nedsättning av användbarhet och ska inte förväxlas med det en sakkunnig anser vara orsaken till felet. Exempelvis bör en hälta reklameras även om köparen när nedsättningen uppdagas, inte vet om det är en skada som inträffat i köparens vård, eller om det är en äldre skada.

Avslutande sammanfattning
Säljare och näringsidkare

Om du är förmedlare; sök information om hästens historia. Upplys köparen om all information du har tillgänglig avseende hästen. Vidta en noggrann och för ändamålet anpassad veterinärundersökning utförd av en duktig veterinär, i samband med försäljningen.

Lämna skötselråd avseende hästen. Dessa skötselråd bör biläggas köpeavtalet som undertecknas av båda parter.

Mottager du en reklamation efter försäljningen, försök medverka till att felet utreds snarast och erbjud avhjälpande. För en ärlig och öppen dialog med din köpare, och om du är förmedlare, med din säljare.

Köpare

Ta reda på vem du handlar av och vad det är som gäller. Fråga om hästen. Medverka till att hästen undersöks ordentligt innan köpet. Läs och försök följa lämnade skötselråd. Minns att hästar är levande djur. Om du finner en nedsättning i hästen, reklamera så snabbt du kan. Låt en duktig veterinär undersöka hästen snarast. För en ärlig och öppen dialog med säljaren.

Båda parter; skriv ett anpassat avtal, undvik standardavtal.

Den här artikeln gör inte anspråk på att vara uttömmande och ska inte ses som rådgivning. Hamnar du i tvist, ta kontakt med en jurist, på samma självklara sätt som kontakt tas med veterinär när hästen är sjuk. Påbörja inte en process själv, det kan bli en kostsam historia.

Tänk på att ägarregistrering i pass eller tävlingsdatabasen inte automatiskt innebär ägande i civilrättslig mening.

Köper/säljer du en häst för belopp som understiger ett halvt prisbasbelopp, så försök undvika en tvist om möjligt. Ditt försäkringsbolag ersätter nämligen inte ombudskostnader för s.k. småmål.

Noteras bör även att lagen inte är tillämplig vid försäljning vid vissa auktioner.